Religiovakt


Ny tidning mot religion och vidskepelse

 

Bright är ett ideellt projekt mot religion och vidskepelse
Prenumerera genom att sätta in 150 kr (4 nr) på
Pg 593068-0 eller Bg 737-3061
Glöm inte att ange namn och adress
Kontakta oss på mail:
prenumeration@brightmagasin.se
redaktion@brightmagasin.se

I första numret av Bright kan du läsa om:

HBT . Ateism . Vidskepelse . Riddarskolan . Rondellhunden . Katolska kyrkan . Anekdotbevisning . Krucifix i klassrum . Litteratur . Rättegångsgudstjänster . En kvinnokonferens i Kairo

Egyptens hotade kulturarv . Religionskritiska pionjärer . Kyrkans grepp över skolan . Skapelsetroende NO-lärare . Kulturrelativism inom RFSU . Kåserier och essäer samt om en hel del annat…

Mer: http://camillagrepe.blogspot.com/2011/04/ny-tidning-mot-religion-och-vidskepelse.html#ixzz1Iaaf6yeP

http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=255409
http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=255361
http://www.dn.se/kultur-noje/scen/south-parks-skapare-gor-musikal-av-mormons-bok



Kommentar: De kristna lögnerna.

De mångtaliga debatterna mellan ateister och religiösa har oftast präglats av hård retorik – framförallt i USA . Dock har det alltid funnits en respekt för debatten som åsiktsutväxling och en mänsklig respekt för opponenten. Till och med fundamentalister och charlataner som Al Sharpton et al har alltid berömt meningsmotståndare för deras ärliga argument. Det är viktigt att påpeka att dubiösa metafysiska a priori-utlåtanden har slaktats av upplysningsmännen, men att den intellektuella hederligheten nästan alltid varit intakt.

Sverige – som är förhållandevis fråntaget fundamentalism och kreationism – har på senare tid blivit ett sorgligt undantag, där det i sammanhanget är moderata kristna som far med rena lögner, smutskastning och guilt-by-association-tekniker. Professorn i Etik, Elisabeth Gerle, gav med Svenska kyrkans goda minne och finanser ut en pekoral som jämförde Sverigedemokraterna med humanismen. I en debatt med Christer Sturmark erkände Gerle flera faktafel i sin bok FARLIG FÖRENKLING – Om Religion och Politik utifrån Sverigedemokraterna och Humanisterna. Boken är full med lögner, insinuationer och missförstånd. Boken debatterades i stora svenska medier där både Gerle och Sturmark lade fram respektive argument. Även initierade bloggare kommenterade fadäsen med den kristna Gerles usla publikation. Till och med Svenska kyrkan påvisade en skepticism mot Uppsalaprofessorns obefintliga hederlighet. En av eftereffekterna av kontroversen blev ett nytt inlägg i Svenska Dagbladet av Linnéuniversitetsdocenten Magnus Hagevi, en statsvetare som ofta skriver om samhället ur ett religionsperspektiv. Hagevi refererade till Gerles pekoral och fortsatte guilt-by-association-tekniken och menar att religionskritiker och indirekt humanister är främlingsfientliga. Detta allvarliga påstående är naturligtvis helt absurt. Humanismen är antirasistisk och värnar människors lika värde kanske högst av alla livsåskådningar. Hagevis och Gerles intentioner verkar att vara att smutskasta de humanistiska och sekulära rörelserna – helt medvetet och utan skrupler. Och den kristna – tveksamma – tankesmedjan Claphaminstitutet nyttjar ohämmat dravlet.

Alternativet är att båda är religiösa och samtidigt titaniskt inkompetenta, vilket då blir en indirekt kritik mot respektive universitet. I så fall borde både Uppsala universitet och Linnéuniversitetet skämmas och dessutom betänka vilka de vill ska nyttja utbildningsmyndigheternas goda namn till intellektuell ohederlighet och falska konstruktioner. Det svenska debattklimatet inom religion och teologi har nått ett lågvattenmärke ovärdigt den akademiska sfären.
Och den leds av moderata kristna.

Det finns rasister som föraktar religion, lika mycket som det finns kristna som föraktar människor av annan hudfärg. Den rasistiska islamkritiken – som är den uteslutande vanligaste – är dock grundad på helt olika preferenser än den humanistiska. Den utgår från rädslan av det främmande, allt från kulturella yttringar såsom språk, seder och bruk till vi-och-dom-mentalitet. Den humanistiska kritiken mot islam är lika som dess kritik mot andra religioner som exempelvis kristendom. Den kritiserar ha-för-sant-påståenden i religionerna och dess självgodhet. Den kritiserar att icke-bevisbara hypoteser styr samhällsfrågor, såsom abort-, forskning- och genuspolitik. Inför kyrkovalet 2009 skröt Sverigedemokraterna om dess kristna värdegrund.
Kristendomen uppfann antisemitismen, utvecklade den och avsade sig den på grund av sekulär etik sprungen från den franska revolutionen. En mängd kristna rörelser har varit djupt rasistiska och fascistiska – något som är fundamentalt inkompatibelt med humanismen. Gerles och Hagevis publikationer är inte bara falska, de är dessutom skott i foten. Inom kommunikationsvetenskapen påvisas propagandans sju verktyg och de båda kristna akademikerna har bränt dem alla – i all sin uselhet.

Hagevis pekoral:
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/religionskritiker-ofta-framlingsfientliga_5577641.svd

Sturmark om Claphaminstitutets polemik:
http://www.sturmark.se/?p=448

Felaktigheterna i Gerles pekoral:
http://www.humanisterna.se/pdf/Rattelselista.pdf 

Sturmark om Gerles bok:
http://www.newsmill.se/artikel/2010/09/27/svenska-kyrkans-p-hopp-p-mig-och-humanisterna-r-direkt-oanst-ndigt

Hagevis rön på Dagen.se:
http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=218447

Dagen om Gerles bok:
http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=232376



Kommentar: Förtryckets ursprung

Korrespondenternas senaste program (29 september 2010) med titeln ”Könsapartheid” visade på den tydliga brist av religionskunskap och teologi som generellt genomsyrar annars kompetenta journalister. I programmets slut summerade Bengt Norberg att extremismens rot är sprungen ur 11 september-händelserna. Det är sant att interreligiösa grupperingar och teologiska demagoger har vässat sina pennor, svärd och heliga-bok-spetsar efter de religiösa terrordåden, men de viktigaste anledningarna uteblev. Religiös och teologisk fanatism är svårsåld utan den stora, tysta, moderata flockens välsignelse. Huvudflocken må inte stödja fundamentalisternas officiella gudsplaner, men framförallt kritiserar den inte densamma – i alla fall inte högt, inte tydligt, oftast inte trovärdigt. Ibland hörs kulturrelativistiskt – teologirelativistisk – kritik mot de religionsinfekterade patriarkala gudsmännen. Retoriken är uteslutande alltid sig lik; våra heliga böcker har inte fundamentalisternas synsätt.
Här kommer den andra viktiga anledningen till att extremismen kan frodas – den har rätt.
Bibeln, Tenach, Koranen med dess biböcker torah och haditherna påtalar tydlig att kvinnan är roten till ont, till synd, till frestelse, till dödlighet. Hennes sexualitet är ett hot.

De moderata krafterna, svaga i sin kritik mot extremismen, vet att kvinnoföraktet är av gud given. Därav mister eventuella försök att gå till motangrepp mot den religiöst sexistiska dogmatiken sin udd. En sådan kritik, skulle i längden vara kritik mot guds ord. Denna typ av tankefel är möjlig eftersom respekten i det sekulära samhället är oförtjänt stor till den liberalreligiösa massan. Kritiken sker mot fundamentalism – inte mot religion som ideologi. Samma fenomen kan tydas i ”evolutionsdebatten” och andra spörsmål där de abrahamitiska religionernas lögner påverkar agendan.

Göran Hägglund skulle aldrig peka handen mot en nyinvald riksdagsledamot som Tuve Skånberg och kalla honom fundamentalist. Anledningen är teologiskt enkel. Skånberg har bibelstöd för hans fördomsfullhet, arrogans och ignorans. Hägglund skulle alltså samtidigt kritisera den Goda Boken.
Dessutom kan det postuleras att KD-ledaren har en viss förståelse för Skånbergs ståndpunkt. De delar trots allt samma illusoriska världsbild.

Ett tredje skäl är den typ av omdop av ordet religion till ordet politik, som allt oftare används av de moderat troende samhällsdebattörerna. Religiös fundamentalism är en konsekvens av politik inte av religion. Denna hopplöst förfalskade retorik fungerar beklämmande väl i oinitierade kretsar. Både Bush- och Blairadministrationerna påvisade tydlig påverkan av kristen dogmatism. I Bushfallet helt öppet och i Blairs fall mer dolt. Den förre premiärministern avslöjade dock efteråt att han agerat politiskt med kristna ögon genom hela sin mandatperiod. Numera ledar han en multireligiös stiftelse som vill ha mer religiositet på jorden. Deras kristna allians startade två krig. I Saudiarabien och andra teokratier är det enbart religiös dogmatik som styr länderna – styrt av mullor, imamer, ayatollor, shariajurister och andra charlataner.

Det största gisslet är definitionen av problemet och dess orsak-verkan-samband.
Kalla problemet för var det är; religion. Och därefter syns det att religionen skapar politiken – inte tvärtom. Inte hos fanatikerna och inte hos de tysta moderata utövarna.

Vidare läsning:
https://religiovakt.wordpress.com/2009/10/14/kommentar-den-abrahamska-kvinnosynen/

Länkning till Dagen.se:
http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=228034

Korrespondenterna på Sveriges television:
http://svt.se/2.136479/1.2164142/del_4_konsapartheid?lid=puff_2114464&lpos=lasMer



Kommentar: Kristendomen och lidandet

Påsken. Högtiden som felaktigt basunerar ut att kristus dog för människans synder.
Den kristna högtiden för att dyrka lidandet. Lidandet är centralt i den kristna doktrinen till skillnad från exempelvis islam.
Kristendomens sadomasochism är på många sätt unikt även i religiösa mått mätt.

Rätten till att kunna avsluta sitt liv på ett värdigt sätt vid svåra obotliga och dödliga sjukdomar är inte ett alternativ för kristendomen och dess masochistiska apologeter.
Aktiv dödshjälp är att utmana den sadistiska ökenguden som kräver lidandet om hans diktatoriska totalitarism inte följs. Lidandet är alltså ett straff från en avundsjuk odemokrat som föraktar pluralism. Enligt kristendomens omnipotenta skapare så krävs plågor för att värva röster.
Detta är kravet för frälsning.

Diktatorn påvisar detta genom att sända sin son – på ett konnotativt nordkoreanskt sätt – för att lida i sin skapelses namn. Nasarén fick lida på tortyrredskapets trävirke för att göra människan fri från synd. Lidandet är en konsekvens av synden – ytterligare ett av kristendomens självföraktande teologiska begrepp. Att sedan hela skenmanövern är ett bedrägeri kan väl med enkelhet bevisas genom att Jesus återuppstod. Så mycket till martyrskap bevisas inte genom det mytologiska debaclet. Eva, fresterskan, är initialt skyldig till lidande och död genom hennes blasfemiska längtan till kunskap istället för underkastelse. Ökenreligionernas patriarkalism avslöjas genom Syndafallet.
En annan viktig aspekt för dyrkarna av smärta och agoni, är att deras gudom lovat att befria sina barn från lidandet. Palliativ vård är ett gissel för sadomasochisterna.
En del kristna hävdar att deras gud kan hjälpa en lidande människa via mirakel, bön och andegåvor.
Detta självbedrägliga synsätt bevisar bara hur kapriciöst och sadistiskt, diktatorns ledarskap är.
Laissez faire.

I USA – där de evangelikala moralaspekterna syns som klarast – är aktiv dödshjälp en hädelse som bara gudalösa kommunister förespråkar. Kristenhetens komplicerade syn på livet märks även i frågor som abort och stamcellsforskning, men avslöjas av kravet på dödsstraff. Ökenguden kräver blod också – liv och blod, som genom hela Gamla Testamentet.

Påsken – kristendomens vältrande i lidandet – är sadomasochismens yttersta högtid. Det teologiska rättfärdigandet för lidandet kan spåras till den lika rättfärdige Symeon från Syrien som straffade sig genom att leva på en pelare. ”Man måste lida för att förtjäna Gud”, påstås den illusoriske mannen har sagt. Lidelsedriften kan alltså spåras till den syriansk-ortodoxan kyrkan som via katolicismen och dess kristofascistiska apologet Konstantin har satt späkelse, fromhet och lidandet i en central roll för kristendomen. Och påsken är dess höjdpunkt.

En människa föds med demokratiska rättigheter och bör få dö med samma rättigheter. Frågan om aktiv dödshjälp för obotligt dödssjuka är inte ett svårt etiskt val, för de som älskar människan och hennes fri- och livsrätter. Livskvalitet och självrespekt kan bara vidimeras av medmänniskors altruism, empati och sympati. Att låta en människa dö, kan vara den finaste och mest godhjärtade handling som finns.

Centern utmanar KD:
http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=206377

Göran Hägglund föraktar dödshjälp:
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/hagglund-aktiv-dodshjalp-ar-oacceptabelt_4444937.svd

Gösta Gahrton, professor emeritus i medicin, SvD-Opinion:
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/patienter-har-ratt-till-sin-egen-dod_4446203.svd

Påskvurmande i Dagen:
http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=207792



Kommentar: Claphaminstitutets fundamentalism avslöjad

TILLÄGG: Se nedanstående länk från ABC News angående den evangelikala missionen i Afrika. MYCKET STÖTANDE

Den kristna kyrkan växer i ett globalt omfång på ett aldrig skådat sätt. Det hävdar Claphamnsistitutets Tuve Skånberg och Carl-Erik Sahlberg. Claphaminstitutet är en tankesmedja bildat av evangelikaner, baptister och pingstvänner eller kort och gott – fundamentalister. I debattartikeln påvisas att det är den karismatiska kristendomen som attraherar nyfrälsta.

Skånberg, känd för sin kreationism och sina motioner om hädelse, och Sahlberg, missionär, vill ha en totalkristen fundamentalistisk stat, detta gör de varken en hemlighet av eller hymlar med. Genom att illustrera kristendomsutövningen i Sverige med jämförelsen att ett sekulärt land motsvarar att ligga i gärdsgårdsserien i fotboll så postuleras drömmen om ett okunskapens land.
Hederlig vetenskap, pluralism och sekularism tillhör den låga divisionen.
Fundamentalism, okunskap och gudsfruktan är i den högsta serien.

Några siffror om Sveriges religiositet avhandlas med att jämföra sociala relationer till invandrare med drogmissbruk och existensiell ”tomhet” – antagligen ateism.
En snusberoende ateistisk kurd är tydligen hin håle själv för bigotterna.
Att SD lockar värdekonservativa kristna väljare är inget mysterium.

Och deras illaluktande skryt är komna ur dubiösa och stötande fakta. Expansionen sker i de fattigaste av jordens hörn. Där kristna ”hjälparbetare” förvägrar svältande människor rätten till hjälp utan att påtvinga amsagor, där kristna organisationer vägrar att dela ut kondomer till en hiv-utsatt befolkning uppbackade av katolska kyrkans eviga lögner. Detta är ett missionens otyg, men också ett missionens seger över de fattiga, de utsatta, de hjälplösa, de desperata, de svaga och de utan val.
Kristendomens frammarsch i Afrika, Asien och Latinamerika är också framgångarna för det beräknande, det lismande, det härskande och det manipulativa.
De outbildade och värnlösa möts av överdådig karismatisk mission som utstrålar styrka men är egentligen strålningen från en extremt otålig religion som föraktar homosexualitet, vetenskap, kvinnors rättigheter, sanning och sekulär etik. Ofriheten och ignoransen tar syre från frihet och kunskap.
Och detta skryter Claphaminstitutets fellows med. Utan att blinka.

Kristendomens härskarapparatur har tidigare missionerat i den – idag – fattiga världen. I Sydamerika mördades, slaktades, indianer med tydliga referenser om synd, blasfemi, Jesus och alla hans bödlar. Slavhandeln backades upp med missionärer och bibliska citat om att en gudagiven slav var en självklarhet. Jesus hade inga problem med slavar – inte ett ord yttrar Nasarén om Gamla testamentets sadism och rasism över icke-människor och kvinnor – så varför ska den klerikala pöbeln göra det?
Västvärldens imperialism, kolonialism, rasism och förtryck är till största del kristendomens. Övergreppen i den gamla världen refererar debattförfattarna med ”kristnandet” och ”när det svarta Afrika i så stor omfattning tar emot det kristna evangeliet under 1900-talet ” beskriver det missionerande och militaristiska förtrycket i Afrika. Hela artikeln genomsyras av revisionism, uselhet och förakt – fundamentalism.

Dagens debattsida:
http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=205651

Claphaminstituitet:
http://claphaminstitutet.se/2010/03/09/kyrkan-vaxer/

Kristianstadsbladets publicering:
http://www.kristianstadsbladet.se/article/20100309/TYCKTTANKT/703099975/1028/ASIKTER/&/Kristen-frammarsch

Tidigare kommentar om Claphaminstitutet:
https://religiovakt.wordpress.com/2009/08/20/kommentar-fundamentalistisk-abortpolitik/

Se resultatet av den evangelika missionen i Afrika från ABC Nightline VARNING: Mycket stötande:
http://www.youtube.com/watch?v=XIXiNX71coc



Kommentar: Kristna fanatiker bakom kommande 3D-filmprojekt

”Nu ska historiens första ögonblick visas med hjälp av den senaste tekniken.”
Så skriver Dagen-journalisten Andreas Nilsson angående filmbolaget Paramounts planer att göra en 3D-film om Första Moseboken. Nilsson avslöjar en häpnadsväckande fundamentalism och kunskapsignorans i sin dubiösa text, en kreationistisk revisionism.
Frågeställningen om jordens uppkomst – och evolutionen – är inte en trosfråga. Den judisk-kristna skapelseberättelsen – likt den muslimska, den hinduistiska eller den fornnordiska – är inte sann. Detta råder det inga vetenskapliga tvivel om och konsensusen är titanisk.

Walden Media, som är den tilltänkta producenten av den tredimensionella amsagan, är mest känt för att ha gjort Narnia-böckerna till film. Narniaböckerna är som bekant  apologetiska och skrivna av den kristne C.S Lewis.
Kritiken har också varit tydlig mot att bolaget har gått den kristna fanatikern Philip Anschutz ärenden. Den 71-årige amerikanen har stöttat Bushs valkampanjer och är inblandad i en mängd konservativa och kristna projekt. Walden Medias huvudsakliga publik är, skrämmande nog, barn. Religiösa bigotter manipulerar barn utan samvetskval.

Anschutz har ekonomisk bidragit med pengar till det fundamentalistiska Discovery-institutet. En tankesmedja känd för sin förljugna propaganda mot evolutionen och för intelligent design-bedrägeriet. Ingenting annat än en kreationistisk och extremistisk lobbyverksamhet, alltså. Discovery-institutets verkliga – bevisligen – agenda avslöjandes i och med att The wedge-dokumentet läckte ut. Dokumentet visar tydligt att den politiska kappa som intelligent design-rörelsen förrädiskt var klädd i, var en potemkinkuliss. När sanningen uppdagades var det bara gamla kreationistiska lögner som motbevisats av all samlad vetenskap. Dokumentet användes i den uppmärksammade Dover-rättegången där den kristna domaren konstaterade att ID inte är vetenskap och inte får läras ut i skolorna. Moderata kristna slängde ut fundamentalisterna ur skolstyrelsen och ID-rörelsen åkte återigen på en svidande förlust.

Filmen är naturligtvis gjord för att indoktrinera kognitivt försvarslösa barn med mytologiskt svammel. Detta understryks av filmen ska regisseras av David Cunningham – en känd evangelikansk fanatiker.
I Sverige är Philip Anschutz känd för sina intressen i Hammarby Fotboll (49 procents ägande) och Djurgårdens IF Hockey.

Den pentekostala tidningen Dagen rapporterar med skygglappar på:
http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=205205



Kommentar: Lars Vilks och yttrandefrihet

Lars Vilks konstnärliga parafras av Mohammed är en rättighet i en demokrati med hedervärd yttrandefrihet. Ibland även en skyldighet. Konsten har alltid legat i framkanten av kritiken mot samhället, människan och kulturen. Detta är en av anledningarna till occidentens vägran att kompromissa mot yttrandefriheten, inte vika en tum, inte falla efter för hot, inte tystas.
I många länder är politisk, kulturell och religiös kritik begränsad eller totalförbjuden och deras gemensamma nämnare är dogmatism – politisk men framförallt religiös.

Teokraterna och fundamentalisterna har alltid varit en humorbefriad skara av intoleranta, självbelåtna, osjälvkritiska och irrationella mobbare och mördare. Hur många som mördats på grund av blasfemi – tolkat av den teistiska pöbeln – är oklart, men summan är genant för alla – utom fundamentalisterna.
Respekt – ett begrepp utslungat av apologeter som kräver det, utan att förstå dess innebörd – är ordet som den religiösa massan har vattnat det sekulära samhället med. Respekt för religionen, respekt för gudarna, deras budbärare, profeter, söner, seder, riter, osanningar och deras falska skapares utseende.
Religion – som påstår extrema saker utan det minsta bevis – förtjänar inte respekt. Det är en medborgares rättighet och skyldighet att ironisera, satirisera, håna, granska, förvanska, parafrasera och på andra intellektuella sätt att klandra religionen för dess svulstiga påstående om sanningsmonopol och dess behandling av människor genom alla tider.

Religionen har aldrig – aldrig – förtjänat ordet respekt. Den har aldrig visat upp evidensen för innehållet som lett till förtrycket som den förgiftat människan med. Den har aldrig kämpat för de svaga utan att haft en dold agenda framsmidd av teologer som vill ha oändlig makt och sätta folket i bojor samtidigt som de har hyllat det blinda dyrkandet och icke-tänkandet.
Så vad gör en religion och några av dess förgiftade budbärare när en konstnär skapar en rondellhund föreställandes en illiterat ökenbonde som gifte sig med rik änka?
Argumentation i god demokratisk anda?
Nej, religionen gör det religionen alltid har gjort. Den möter ord, bild, och text med blodiga vapen understödda av blodtörstiga brons- och järnålderskrifter som hyllar mördandet.
Det är retoriken från ofriheten.

Och då kommer en demokrat och pekar mot konstnären. Nalin Pekgul tar av sig den socialdemokratiska yttrandefrihetsmasken och klär i sig ”de svagas” dräkt, när hon kritiserar Vilks demokratiska rättigheter. Och kräver respekt.
– För mig är en konstnär någon som slår uppåt, mot överheten. Inte nedåt på en svag grupp som redan ligger, sade hon i TV4. Vilka är de svaga hon vill skydda på bekostnad av yttrandefriheten? Är islam för de svaga?
Tvärtom, religionernas gudar postulerar absolut makt.

Pekguls har en rättighet och en skyldighet att kritisera Vilks. Men det S-kvinnornas ordförande egentligen gör är att totalt resignera för förtryckets och dogmatismens härskarteknik. Nalin Pekgul säger att hon är oroad över att fundamentalisterna får blodad tand av rondellhunden och därmed kan värva europeiska ungmuslimer till den militanta kampen. Detta är skälet till hennes motstånd. Ingenting annat än villkorslös kapitulation.
Att inte kritisera, att inte häda, att inte trampa på någons ömma tå är en politikers medicin på att bota de sjuka extremisterna. Det är självbedrägeri in absurdum och även teokratiernas strategi. Och hennes ignoranta och självömkande påstående att ”Vilks gett sig på just muslimer” är avslöjande från alla vinklar. Är inte det hon säger att islam ska göras ett undantag? Lars Vilks har satiriserat judendomen, men inte judar. Lars Vilks har satiriserat Mohammed och islam, men inte muslimer. Detta är en viktig poäng.

Nalin Pekgul stigmatiserar muslimer, något som blir tydligt i hennes debattartikel på SvD Brännpunkt.
Men än värre är gisslantagandet av ordet kränkt. Vanliga muslimer blir kränkta – förövrigt ett urvattnat ord som tappat innebörden – menar Pekgul. Hur ofta blir inte det sekulära samhället ”kränkt” av religiösa vanföreställningar, traditioner, riter, seder och teologi? Många människor blir ”kränkta” av att SVT visar gudtjänst där det som oftast är barn med som sjunger psalmer. Barn utnyttjas i religiösa syften.
I ett hälsosamt demokratiskt samhälle måste obehag få vara en känsla som får spridas. Pekgul påpekar att ”För muslimer är hunden oren. Att framställa profeten Mohammed som en hund är därför mycket sårande.”
Detta utlåtande är en parodi på apologetiken.
Att påstå att en hund är oren är stötande, enligt många människor. Att påstå att det är sårande att satirisera över en religionsanstiftare är avslöjande. Pekgul påvisar bara intoleransen inom islam i synnerhet och inom religionen i allmänheten. Religion gör svulstiga påståenden om faktiska händelser. Universums uppkomst, jordens ålder och evolution är inte en trosfråga. Skulle inte en religion som hävdar ”sanningen” hantera en rondellhund, utan att ta till hot om våld?
Skulle inte anhängarna till alltets skapare, som älskar människorna och skyddar dom, klara av kritik?

Respekten för religion har alltid varit oförtjänt och hot, mord, autodaféer, bränningar, tortyr, censur, ofrihet har förångat den minsta gnuttan av den resterande trovärdigheten.
Sanningen är nog att religionen alltid vetat hur osannolikt mytologisk den är. Vilka amsagor de bygger på. Vilken charad den är, framförd av charlataner som utnyttjar just de svaga, de rädda, de utsatta. Försvinner respekten för religionen, så kvävs det sista som teologerna har att spela på – rädslan. Och det är nog det som är anledningen till religiös intolerans – att masspsykosen försvinner och verkligheten med allt lidande, den definitiva döden och orättvisor visar sig vara livet. Då blir desillusionen en misär och uppvaknandet obehagligt.

Avslutnigsvis ska Ayan Hirsi Ali, Taslima Nasreen, Dilsa Demirbag Sten, Nyamko Sabuni och andra modiga kvinnor som slåss mot religiös dogmatik och för friheten äras.
De vet hur ofrihet och religiös respekt ser ut, Nalin Pekgul – glöm aldrig det.
Några av dem försvarade 2006 demokratin i ett manifest tillsammans med bland andra Salman Rushdie.
Ett manifest som återigen är aktuellt.

Den 11 maj 2010 blev Lars Vilks – och demokratin – utsatt för ett övergrepp vid en föreläsning på Uppsala universitet. Islamistiska fascister störde medveten föreläsningen, försökte angripa konstnären och spottade på publiken. Att ett universitet, som är ett monument över fria och vetenskapliga debatter, utsätts för odemokraternas attack är ett nederlag för friheten och yttrandefriheten. De islamistiska extremisterna är knappast ensamma utan delas även av baptistiska pastorer i Vetlanda som vill – i god antidemokratisk ton – bränna böcker offentligt. Religionernas förakt mot pluralism och frihet avslöjas.

Inlägget uppdaterat 2010-05-12

Svenska Dagbladet citerar Pekgul:
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/pekgul-vilks-sparkar-nedat_4404599.svd

Dagen om mordkomplotterna på Vilks:
http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=205218

Manifest för en ny upplysning:
http://www.dn.se/ledare/manifest-for-en-ny-upplysning-1.716538

Manifestet på engelska:
http://www.meforum.org/998/confronting-islamist-totalitarianism

Ställningstagande för yttrandefrihet, Expressen:
http://www.expressen.se/Nyheter/1.1912084/stallningstagande-for-yttrandefrihet

Nalin Pekgul i Brännpunkt:
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/varfor-kranka-vanliga-muslimer_4408129.svd

Per Bauhn vid Linnéuniversitetet möter Pekguls tunna retorik:
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/friheten-far-inte-tas-som-gisslan_4412263.svd

Vilks egna kommentar:
http://audita.se/cgi-bin/db.pl?template_file=artikel.html&text=133

Vilks attackerad i Uppsala:
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/lars-vilks-gardagen-var-ett-nederlag-for-alla_4708415.svd

Bra skrivet av DN:s nya kulturchef Björn Wiman:
http://www.dn.se/blogg/wiman/2010/05/11/vad-hander-med-vilks-7188




%d bloggare gillar detta: