Religiovakt


Kommentar: Den nya svenska kristendomen. En framtidsvision.

Svenska kyrkan tycks vilja bli ett nytt samfund, som likt Jehovas vittnen, grundar sin teologi på Jesus död, men som finnar andra lösningar. Ligger månne en Nordlig kristendom i görningen?

När Calvin och Luther bröt med katolicismen, så blev det radikala förändringar i teologin.
När Svenska kyrkan bryter med Luther och evangelikalismen uppstår den ultraliberala kristsvecismen.
Treenigheten byts ut till att bara tro. Det finns ingen som har rätt, ingen som har fel – bara tron på någon typ av gudom finns. Humanism och sekularism blir fienden, men för kyrkan på en acceptabel nivå – inte på djupt allvar. Det går bra att ljuga om humanismen i böcker, att utmåla de sekulära med ”guilt-by-association” och sedan vara tyst. Andra religioner är bara små missförstånd, några som tappat vägledningen lite. Eller har rätt. Muslimer är bara kristna från andra länder. Jesus dog för dessa människor också och kommer att rädda dem. Men vem vet.
Kvinnopräster och homosexualitet är en självklarhet i den nya ultraliberala kristsvecismen. Att bli ovän med de evangelikala och pentekostala krafterna är tråkigt, men nödvändigt för den nya kyrkans evolution. Till och med den – med globala mått – liberala angelikanska kyrkan buar åt neoteologin. Bibelns nya (senaste) testamente lyfts fram – om det inte är känsliga frågor som att Nasarén införde hotet om ett helvete. Lika bra att bara predika om Jesus, oftast, märkliga kärleksbudskap som var masochistisk. Luthers antisemitism glömmer den nya kyrkan, den är ändå inte eskatologisk driven och tror inte att judarna måste samlas i det heliga landet innan jorden går under.
Det gamla testamentet stryks helt i den kristsvecistiska teologin. Den guden vill väl ingen prata om? Den guden som mördar, skövlar med avundsjuka, psykopati och hot. Som grundar rasism och tillåter slavhandel, kvinnomisshandel, kannibalism och djurmisshandel. Vem vill tro på något sådan fruktansvärt? Idén om himmelriket ska modifieras lite, så att alla kan komma in i den, utan att vara Jesusvänner eller ens bli räddade av honom. En ultraliberal liberalteologi som enbart pratar om analogier och om att allt är rätt och att ingenting är fel.

Konkordieboken är ju inte så vikig för Svenska kyrkan, så den kan försvinna helt i den nya grådaskiga teologin. Den nya kyrkan ska vara neutral. Inget medlemskap i Kyrkornas världsråd eller det Lutherska världsförbundet, inget samröre med Sveriges kristna råd. Där finns ju medlemmar och samfund som tror att Bibeln är sann. Och som är homofobiska, kreationister, abortmotståndare, stamcellsmotståndare, IVF-motståndare och annat som den nya inriktningen är rädda för.

Svenska kyrkan har formats av upplysningen och är till stor del så lik den humanistiska människosynen att det är svårt att skilja ideologierna åt – såvida det inte var tron på det odefinierbara gudomliga.
Kanske var biskopen och kvinnoprästen Eva Brunnes tal i Storkyrkan, starten på det nya samfundet? Brunne blir kristsvecismens Luther. Spekulativt kan det varit sista gången hon nämnde Paulus i en predikan. Han var ju trotsallt en kvinnohatare, antisemit och en föraktare av det intellektuella. Paulus – mannen som hade en tagg i hjärtat, ditsatt av Satan.
Det är inte kul i det nya samfundet. Någon kan bli arg.
Denna gång blev det Sverigedemokraterna som vill ha gammal traditionell kristendom.

Brunnes tal:
http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=228992

SD vill ha lite mer konservativ kristendom:
http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=228921

Tråkigt att SD blir arga, säger Brunne.
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/biskop-eva-brunne-alltid-trakigt-nar-manniskor-lamnar-kyrkan_5454041.svd

Annonser


Kommentar: Förtryckets ursprung

Korrespondenternas senaste program (29 september 2010) med titeln ”Könsapartheid” visade på den tydliga brist av religionskunskap och teologi som generellt genomsyrar annars kompetenta journalister. I programmets slut summerade Bengt Norberg att extremismens rot är sprungen ur 11 september-händelserna. Det är sant att interreligiösa grupperingar och teologiska demagoger har vässat sina pennor, svärd och heliga-bok-spetsar efter de religiösa terrordåden, men de viktigaste anledningarna uteblev. Religiös och teologisk fanatism är svårsåld utan den stora, tysta, moderata flockens välsignelse. Huvudflocken må inte stödja fundamentalisternas officiella gudsplaner, men framförallt kritiserar den inte densamma – i alla fall inte högt, inte tydligt, oftast inte trovärdigt. Ibland hörs kulturrelativistiskt – teologirelativistisk – kritik mot de religionsinfekterade patriarkala gudsmännen. Retoriken är uteslutande alltid sig lik; våra heliga böcker har inte fundamentalisternas synsätt.
Här kommer den andra viktiga anledningen till att extremismen kan frodas – den har rätt.
Bibeln, Tenach, Koranen med dess biböcker torah och haditherna påtalar tydlig att kvinnan är roten till ont, till synd, till frestelse, till dödlighet. Hennes sexualitet är ett hot.

De moderata krafterna, svaga i sin kritik mot extremismen, vet att kvinnoföraktet är av gud given. Därav mister eventuella försök att gå till motangrepp mot den religiöst sexistiska dogmatiken sin udd. En sådan kritik, skulle i längden vara kritik mot guds ord. Denna typ av tankefel är möjlig eftersom respekten i det sekulära samhället är oförtjänt stor till den liberalreligiösa massan. Kritiken sker mot fundamentalism – inte mot religion som ideologi. Samma fenomen kan tydas i ”evolutionsdebatten” och andra spörsmål där de abrahamitiska religionernas lögner påverkar agendan.

Göran Hägglund skulle aldrig peka handen mot en nyinvald riksdagsledamot som Tuve Skånberg och kalla honom fundamentalist. Anledningen är teologiskt enkel. Skånberg har bibelstöd för hans fördomsfullhet, arrogans och ignorans. Hägglund skulle alltså samtidigt kritisera den Goda Boken.
Dessutom kan det postuleras att KD-ledaren har en viss förståelse för Skånbergs ståndpunkt. De delar trots allt samma illusoriska världsbild.

Ett tredje skäl är den typ av omdop av ordet religion till ordet politik, som allt oftare används av de moderat troende samhällsdebattörerna. Religiös fundamentalism är en konsekvens av politik inte av religion. Denna hopplöst förfalskade retorik fungerar beklämmande väl i oinitierade kretsar. Både Bush- och Blairadministrationerna påvisade tydlig påverkan av kristen dogmatism. I Bushfallet helt öppet och i Blairs fall mer dolt. Den förre premiärministern avslöjade dock efteråt att han agerat politiskt med kristna ögon genom hela sin mandatperiod. Numera ledar han en multireligiös stiftelse som vill ha mer religiositet på jorden. Deras kristna allians startade två krig. I Saudiarabien och andra teokratier är det enbart religiös dogmatik som styr länderna – styrt av mullor, imamer, ayatollor, shariajurister och andra charlataner.

Det största gisslet är definitionen av problemet och dess orsak-verkan-samband.
Kalla problemet för var det är; religion. Och därefter syns det att religionen skapar politiken – inte tvärtom. Inte hos fanatikerna och inte hos de tysta moderata utövarna.

Vidare läsning:
https://religiovakt.wordpress.com/2009/10/14/kommentar-den-abrahamska-kvinnosynen/

Länkning till Dagen.se:
http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=228034

Korrespondenterna på Sveriges television:
http://svt.se/2.136479/1.2164142/del_4_konsapartheid?lid=puff_2114464&lpos=lasMer



Kommentar: När fundamentalister styr forskningen

Ett av Obamas första beslut som nytillträdd president var att tillåta statlig stamcellsforskning i USA. Detta kunde bli ett av hans viktigaste beslut under hela mandatperioden.
Både ärkepappan Bush och hans religiöst förvirrade söner var fanatiska motståndare mot stamcellsforskningen och alla är de förespråkare till ”Pro-life”-rörelsen. På ytan är rörelsen till för att värna medicinsk etik och därmed vill den förbjuda stamcellsforskning och abort, men under ytan är det en fundamentalistisk kristen lobbygrupp. Själva namnet är ju dessutom helt befängt, eftersom den amerikanska delen av rörelsen är för dödsstraff. Bättre döda en vuxen människa med en hjärna, känslor och familj än att förstöra en klump av celler, tycks vara det ignoranta ledmotivet. Då den sedvanliga kristna ångestretoriken – självförnedrande och masochistiskt – påstår att vi alla föds skyldiga, så kan ju knappast skuldfrågan vara av avgörande syfte.

Att Obamas tilltänkta önskemål om att tillåta federal forskning nu går – med största sannolikhet – i graven, är en seger för teokraterna och en förlust för demokratin och de mänskliga rättigheterna. Att kristna fanatiker står i vägen för en medicinsk revolution grundar sig i framförallt två ståndpunkter. Först finns det en falsk själsmatematik och för det andra finns den sadomasochistiska hyllningen till lidandet i kristendomens teologi. Något som även kan avslöjas i debatten om den eventuella rätten att dö vid dödligt obotliga sjukdomar.
Vissa kristna tycker dock embryonal stamcellsforskning är etisk om den utförs på djur – bland annat Vatikanen. Djur är som bekant satta på jorden för ”människan att göra vad hon vill med”. Teologiskt hyckleri.

Detta är fakta. Vid stamcellsforskning används ett embryo – en blastocyt. Denna blastocyt består av 150-200 celler och kan vara det mest hoppingivande och livräddande kluster som någonsin existerat.
I teorin kan alla sjukdomar som existerar på jorden botas eftersom stamcellerna kan utvecklas till vilken vävnad som helst i kroppen. Pro-Life-bluffmakarna hävdar att denna blastocyt har en själ vilket betyder att det är mord att hindra den från att bli en person.
Det kan påpekas att en flugas hjärna består av 100 000 celler.
Teoretiskt sätt skulle alla celler i en människa resultera i ett annat liv. En normal nattlig sädestömning skulle  – enligt fundamentalisternas retorik – kunna göra tonårspojkar till potentiella mördare.
Dessutom kan vissa stamceller tas från navelsträngen. Men hur de gudfruktiga ställer sig inför den frågan tycks vara obesvarad.  

Som en sista ståndpunkt kan det understrykas att ungefär hälften av alla graviditeter slutar i spontan abort, uteslutande utan att kvinnan känt till graviditeten. Tjugo procent av graviditeter, där kvinnan vet om det, blir till missfall. Ingen har uttryckt det bättre än neurobiologen och författaren Sam Harris.
– Om gud existerar är han den flitigaste aborteraren av dem alla.

Stamcellsfrågan i USA styrs av fanatiker, precis som debatten om afghanska kvinnors orätt till att vägra sex styrs av shiamuslimska diton. Teokrater vänder rationaliteten och mänskligheten ryggen.

Obamas regering kommer att överklaga beslutet via appellationsdomstolen, meddelade justitiedepartementet efter det tillfälliga beslutet om forskningsstopp blev officiellt.

Samtidigt börjar europeiska värdekonservativa katoliker med Comece i spetsen att protestera mot EU-förslag om minskade djurförsök.

Dagen om saken:
http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=222700

SvD rapporterar:
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/nej-till-stamcellsforskning-i-usa_5178413.svd

Tidningen Natures blogg:
http://blogs.nature.com/news/thegreatbeyond/2010/08/us_judge_puts_temporarly_block.html

Henrik Brändén – molekylärbiolog:
http://henrikbranden.se/2010/08/24/usa-och-embryonala-stamceller-bakat-framat-stopp/

Svd – Obamas regering överklagar:
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/obama-overklagar-stamcellsstopp_5186583.svd

Kristna upprörs av stamcellsforskning:
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/forsoksdjur-byts-mot-stamcell_5257967.svd



Kommentar: Birger Thuresons solipsism.
juli 6, 2010, 19:03
Filed under: Evangelikalism, Kristendom, Kultur, Politik, Religion, Sekularism, Teologi

Religiöst drivna individer har alltid en tendens till solipsism och det finns en korrelation mellan stark tro och hög solipsism. Detta kan mission, vittnesbörd och andra illusioner bekräfta.

Den tämligen olästa författaren och ledarskribenten Birger Thureson skriver i Dagen en opinionsledare som är en stilstudie i solipsism. Via kristen fundamentalism vill Thureson påpeka att ”världen är guds arena”. Det dubiösa inlägget ska sättas in i en kontext kring Almedalsveckan i Visby. Tidningen Dagen storsatsar, med bravur enligt egen ödmjuk utsago, och vill trycka in evangelikala strömningar i den svenska politiken, precis som biskop Koskinen så absurt gjorde vid Sverigedemokraternas tilldelade område i Visby. Sverigedemokraterna har förövrigt ett starkt stöd inom frikyrkorna, inte minst i den pentekostala rörelsen. Något som visat sig både på den kristna dagstidningens hemsida där olika politiska omröstningar genomförts och via olika pingstledares svammel till lokala medier.
Enligt Birger Thuresson är anledningen till storsatsningen av lobbying i den gamla Hansestaden att ”ge ett uttryck för teologisk sanning”. Det är ett häpnadsväckande, arrogant och ignorant påstående som inte bara är osant utan även hånfullt.

En majoritet av jordens befolkning lystrar inte till kristendomens sadomasochistiska röst och dess mytologi. De flesta bekänner sig till andra mytologier, delirier, skrönor och vanföreställningar. En växande del av människosläktet tillber inga gudar utan strävar efter demokratiska, sekulära samhällen med rationalism, humanism och teologiskt fri etik. Den illusoriska Thureson vill attackera det sekulära samhället med amsagor, hävdar att han vet sanningen, påstår att alla andra har fel, att gud ska representeras av den svenska högerkristenheten i Almedalen.
Det är solipsism in absurdum.
Det är dumt. Och i längden farligt.

Thuresons solipsism på Dagen:
http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=218062



Kommentar: Arrestera Benedikt XVI

Katolska kyrkans – med Vatikanen i spetsen – brott mot de mänskliga rättigheterna är mångfaldiga, vidimerade, systematiserade och välregisserade. Genom sekler har Den heliga stolen torterat, våldtagit, skändat, ljugit, bränt böcker, mördat kvinnor med eldens plågsamma kraft, fängslat vetenskapsmän, gått i krig, förföljt oliktänkande och utövat totalitär makt i den fiktiva gudens namn. Vilken annan organisation eller ideologi hade kunnat föra en misantropisk, halvfascistisk och diktatorisk politik utan att få betala ett etiskt och reellt pris?
Alldeles för få har haft modet eller besuttit den moraliska skyldigheten att kritisera den katolska kyrkan. Även idag – med all kunskap om kyrkans brott mot mänskligheten – är den skarpa kritiken och det kraftiga avståndstagandet sorgligt frånvarande. De få uppsatta katoliker som tagit avstånd från pedofilin inom den sakrala sfären gör det som alla moraliska människor gör, men glömmer – eller självbedrar – att förstå sambandet mellan den katolska kyrkans centralstyrda organisation, dess teologi, dess ideologi, celibatet och kristendomens avskyvärda hållning till det sexuella, till lidandet och syndbegreppet och det resultat som vi ser idag. Övergreppen och brotten är den naturliga konsekvensen av en totalitär ideologi.

Professor emeritus Richard Dawkins och journalisten Christopher Hitchens har aktiverat advokater specialiserade på frågor angående mänskliga rättigheter. De vill kunna arrestera guds rottweiler för brott mot mänskligheten när han kommer på statsbesök till Storbritannien i september, liknande det som hände med Augusto Pinochet, den mordiska katoliken och halvfascisten. Advokaterna arbetar för fullt med att framställa ett juridiskt hållbart mål.
Det vore en poetisk rättvisa om Benedikt XVI fälldes för hans beskydd av män som besudlar och torterar barn – de svagaste och sköraste individerna i samhället.

Nog är nog. Det finns inga problem eller svårigheter i att frysa ut den katolska kyrkan – Vatikanen – ur den internationella gemenskapen. Inga mer statsbesök ska accepteras av länder som bygger på demokratiska värderingar, moral, barns obestridliga rättigheter. Ingen mer respekt ska ges till religiösa fanatiker som våldtar barn med papisters goda minne. Respekten för religion är en bidragande orsak till fegheten att kritisera en institution som bygger all dess kunskap på brons- och järnåldersskrifter som är så förlegade att knappast någon rad i Bibeln har något som helst sanningsvärde eller moraliskt kompass. Och i fördömandet måste världens troende katoliker rannsaka sin tro, sin kyrka, sina ledare och ta totalt avstånd.
Barn får betala vuxna människors självbedrägeri och illusioner med ärr så svåra att det är extremt påfrestande att ens förstå. Vatikanen är en skam för hela mänskligheten. Och de som skyddar den är medlöpare av värsta sort.

Londonadvokaten Mark Stephens säger att han och människorättsaktivisten Geoffrey Robertson, som hjälper Hitchens och Dawkins med ärendet, har kommit fram till att påven inte har immunitet, eftersom FN inte erkänt Vatikanen som en suverän stat. Under september 2010 kommer detaljerna i utredningen att redovisas.

Uppdaterat 20 augusti 2010

Sverige har inte förskonats från Vatikanens brott:
http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=209015

Präster i Danmark avstängda:
http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=208810

Kardinal attackerar mörkläggningen med utan rannsakan:
http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=208782

Dawkins och Hitchens i Times:
http://www.timesonline.co.uk/tol/comment/faith/article7094310.ece

Kyrkan – oavsett inriktning – ljuger i de flesta ämnen:
http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=184964

Även kyrkopolitiker i Sverige utövar våld:
http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=185190

Frikyrkopastor erkänner sexövergrepp:
http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=194198

Katolska kyrkan på Irland – ren ondska:
http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=194878

Hyckleriet har inget slut:
http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=196967

Katolska kyrkan ahr naturligtvis känt till brotten:
http://www.dn.se/nyheter/varlden/katolska-kyrkan-kande-till-overgrepp-1.1002748

Kristenhetens antisemitism är sedan länge känd, men erkännande är ovanliga:
http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/syster-sofie-foljde-jesus-in-i-synagogan_4474141.svd

Pedofilin tystas ner:
http://www.dn.se/nyheter/varlden/vatikanen-tystade-ner-pedofilbrott-i-flera-lander-1.1068100

Offren berättar sanningen på Youtube:
http://www.dn.se/nyheter/varlden/vatikanen-tystade-ner-pedofilbrott-i-flera-lander-1.1068100

Präst våldtog under tre års tid – med kyrkans goda minne:
http://www.dn.se/nyheter/varlden/den-katolske-prasten-valdtog-colm-i-tre-ar-1.1068117

Skandalen växer – nu Norges tur:
http://www.dn.se/nyheter/varlden/fler-overgrepp-inom-katolska-kyrkan-i-norge-1.1073809

Dagen rapporterar:
http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=208333

Radio 20 augusti 2010:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=3934481



Kommentar: Kristendomens kompatibilitet med diktaturen

Kristendomen är en diktaturens och totalitarismens ideologi, som skapad för fascistisk dogmatism. Kristendomen är den yttersta ofriheten.
Gud, vald av ingen, är en odemokrat som vältrar sig i narcissistiska regler stipulerade av han själv i en dekadent dekalog.
Tyrannen kan inte väljas bort och endast hot om straff är det som erbjuds om du inte dansar efter den totalitära pipa han spelar. Alla diktatorer inför regler omöjliga att följa. Du föds sjuk, skyldig och smutsig, men du måste leva som en frisk och ren skapelse. Guden skryter om hans avundsjuka, stoltserar i sin egna sadism, skapar påbud att inga andra alternativ är möjliga.
Gud förbjuder själva idén på att söka en annan förklaring – en demagogs retorik.
Diktatorn bevakar dig – personligen – dygnet runt, året runt, livet ut och inte ens där tar bevakningen slut. Då ska de som av rädsla – gudfruktighet – ligga vid narcissistens fötter och vörda och be. Ledaren kräver att du inte ska häda hans namn, inte göra avbilder. Självgodheten hos en uppblåst sadist, en ödmjukhetens antipod.

Sadomasochismen är kristendomens ideologiska rot, full med späkelse, lidande, celibat och förakt mot njutningar. En rot som närs av lidande, sonmord, skuld, hat mot det intellektuella, hat mot det sexuella, skam och hot om evigt straff. Du kan till och med vara skyldig för dina tankegångar. Tankebrott – den yttersta ofriheten.
Att frukta den som skapat dig postulerar kärlek gödd av rädsla. Du ska frukta den du älskar.

Ofta kapar kristendomen kärlekens anspråk, att det är ideologi för människokärlek och solidaritet. Sonen, Nasarén, predikar stort om kärleken som han ser den och på hans villkor, men också om helvetet. Hot, som inte ens är dolda.
Fadern mördar sin son i en skenmanöver för att påtvinga tacksamhet att han kan lida åt människan och ta hennes synder. Ändå återuppstår sonen och äntrar Faderns boning. En fejkad död för att demonstrera makt och driva fram deliriet.
Kristendomen gör anspråk på att hjälpa de fattiga, de utstötta, de svältande. Verkligheten bortförklaras av outgrundlighet och belöning i efterlivet. Lid och du ska belönas.
Det är inte ömhetens eller kärlekens språk som pratas av guden.
Det är rösten från en absolut makt. Och en absolut makt tilltalar bara de mest utstötta på grund av hopplöshet, indoktrinering och ofrihet.

Medborgarna i diktaturen blundar för ledarens mord och övergrepp, blundar för diktatoriska regler och väljer självbedrägeriets hyllande och mässande, en del av rädsla, en del av blind tro.
Inga psalmer handlar om folkmord, riktade mord, kvinnohat, slavägande eller homofobi som pentateukens illaluktande skryt förtäljer. Bara hymner om godhet, storhet, stordåd och kärlek till ledaren skrivs. Det är inget märkvärdigt, så ser alla diktaturer ut.
Och det var detta George Orwell menade när han sade att alla diktaturer i grund och botten är teokratier.
Kristendomens kompatibilitet med diktaturen har varit synlig genom hela historien från Konstantins kristfascistiska stat, via medeltidens styre av guds nåde, till den moderna tidens samtliga fascistiska stater, men även med mindre rörelser som AWB i Sydafrika, Ku klux klan och hela den kristna identitetskyrkan.

Teologin bör rensas, men uppenbarligen utan självinsikt:
http://dagen.se/dagen/article.aspx?id=207745

En del präster ser dock genom galenskaperna:
http://dagen.se/dagen/article.aspx?id=208103

Homofobin, uppbackad av bronsåldertexter, basuneras ut år 2010:
http://dagen.se/dagen/article.aspx?id=208138



Kommentar: Kristendomen och lidandet

Påsken. Högtiden som felaktigt basunerar ut att kristus dog för människans synder.
Den kristna högtiden för att dyrka lidandet. Lidandet är centralt i den kristna doktrinen till skillnad från exempelvis islam.
Kristendomens sadomasochism är på många sätt unikt även i religiösa mått mätt.

Rätten till att kunna avsluta sitt liv på ett värdigt sätt vid svåra obotliga och dödliga sjukdomar är inte ett alternativ för kristendomen och dess masochistiska apologeter.
Aktiv dödshjälp är att utmana den sadistiska ökenguden som kräver lidandet om hans diktatoriska totalitarism inte följs. Lidandet är alltså ett straff från en avundsjuk odemokrat som föraktar pluralism. Enligt kristendomens omnipotenta skapare så krävs plågor för att värva röster.
Detta är kravet för frälsning.

Diktatorn påvisar detta genom att sända sin son – på ett konnotativt nordkoreanskt sätt – för att lida i sin skapelses namn. Nasarén fick lida på tortyrredskapets trävirke för att göra människan fri från synd. Lidandet är en konsekvens av synden – ytterligare ett av kristendomens självföraktande teologiska begrepp. Att sedan hela skenmanövern är ett bedrägeri kan väl med enkelhet bevisas genom att Jesus återuppstod. Så mycket till martyrskap bevisas inte genom det mytologiska debaclet. Eva, fresterskan, är initialt skyldig till lidande och död genom hennes blasfemiska längtan till kunskap istället för underkastelse. Ökenreligionernas patriarkalism avslöjas genom Syndafallet.
En annan viktig aspekt för dyrkarna av smärta och agoni, är att deras gudom lovat att befria sina barn från lidandet. Palliativ vård är ett gissel för sadomasochisterna.
En del kristna hävdar att deras gud kan hjälpa en lidande människa via mirakel, bön och andegåvor.
Detta självbedrägliga synsätt bevisar bara hur kapriciöst och sadistiskt, diktatorns ledarskap är.
Laissez faire.

I USA – där de evangelikala moralaspekterna syns som klarast – är aktiv dödshjälp en hädelse som bara gudalösa kommunister förespråkar. Kristenhetens komplicerade syn på livet märks även i frågor som abort och stamcellsforskning, men avslöjas av kravet på dödsstraff. Ökenguden kräver blod också – liv och blod, som genom hela Gamla Testamentet.

Påsken – kristendomens vältrande i lidandet – är sadomasochismens yttersta högtid. Det teologiska rättfärdigandet för lidandet kan spåras till den lika rättfärdige Symeon från Syrien som straffade sig genom att leva på en pelare. ”Man måste lida för att förtjäna Gud”, påstås den illusoriske mannen har sagt. Lidelsedriften kan alltså spåras till den syriansk-ortodoxan kyrkan som via katolicismen och dess kristofascistiska apologet Konstantin har satt späkelse, fromhet och lidandet i en central roll för kristendomen. Och påsken är dess höjdpunkt.

En människa föds med demokratiska rättigheter och bör få dö med samma rättigheter. Frågan om aktiv dödshjälp för obotligt dödssjuka är inte ett svårt etiskt val, för de som älskar människan och hennes fri- och livsrätter. Livskvalitet och självrespekt kan bara vidimeras av medmänniskors altruism, empati och sympati. Att låta en människa dö, kan vara den finaste och mest godhjärtade handling som finns.

Centern utmanar KD:
http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=206377

Göran Hägglund föraktar dödshjälp:
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/hagglund-aktiv-dodshjalp-ar-oacceptabelt_4444937.svd

Gösta Gahrton, professor emeritus i medicin, SvD-Opinion:
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/patienter-har-ratt-till-sin-egen-dod_4446203.svd

Påskvurmande i Dagen:
http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=207792




%d bloggare gillar detta: